Ehonor butore añararé ókkol hondilla dé ar ki ki añarattu ót gora forebode—zór óttu loti fuñwana hac,niyac loí bolla duk ya komzur.
Hota wan dec ot fónna fóíjje Covid-19 hono alamot sara óde yan ór baabote Iceland,Japan,China ar eçe Australia át.
JAMA Network ór Open hagos ót hodde ki,China maze researcher ziín asé tara yan f aide ki 78 biyaramma ókkol óttu yani 42.3 persen oíldeki hono alamot sara.
Australia ár researcher ókkol fónna ziín ye Thorax ót public góijje,eçe hoddé ki 217 manúic Greg Mortimer fanir jas yannot, aícto zonnot tuwaro har doc zon ót positif oíye hono ekan Covid-19 ór alamot sara.
Alamot asedé ago loti ar honó alamot sara biyaram faradé iín ki?
World Health Organisation yé chart banaí raíkké eí diyan mamela yan ór baabote
Alamot asedé ago lotí yan oíldeki zeítte neíki virus ibar añte hasé aíccila kintu virus ibar alamot noí oíbar agóttu.
Alamot naídé hñasa,Yan ór mani yan noídeki biyaram no faraibode yan.Fónna fóijjede iíntu dahá zaddéki,manúic ókkol posotif oíye eik tin din alamot nói óibar agottú.
Alamot sara faradé iín hondilla hoíle,zéítte neíki virus iba farazagoí zehono uggwá alamot sara Covid-19 oíyede manúíc ibattú.
Toí bec zanadé itara ki hor fónna ibar baabote?
Professor Raina MacIntryre, ziba neíki Biosecurity Program ór boro asé Kirby Institute úr, iba ye hoddéki “ beci saf gori daházaddéki alamot sara ar agottu loti alamaot loí infekcion iba beci am Covid-19 ólla.
Ibayé aged care ót fónna fóijjede iín saíyaré ar óinno mikka oíyede iín saíyaré hoddé ‘’50 persen ya yattu waro bec positif kes ókkol oíyede butore oíldeki alamot sara.’’
May curuttu,Grant Lodge, ziyan neíki aged care asé Melbourne ót Bacchus Marsh fara yan ót,ham wala ókkol óttu positif oíye honó ekan alamot sara.
‘’Añarattú yan ór baabote ar mata mati nogo ron sa.Ziín bec ris asedé manúic ókkol biyaram ór thaím ót,fémli ók ya biyaram oíyede elakat ók,beggún oré tes góron sa alamot óre baddiyaré ya kes ókkol góli zabogoí,’’Hoddé Prof MacInyrte.
‘’Manúic óttu 10-14 din lagé corillot anitibody boni bolla,eíttalla,antibody tes estamal gori nafaribou beci bura gori biyaram iba soraílé.’’
Kiccu kiccu bec zanade butire aséde itara alamot sara Covid-19 ór hóndilla dé yan ór baabote úddur fákka noí.
Sanjaya Senanayake óildeki uggwá specialis faradé biyaram ór baabote Australian National University tú. Ibayé China óttu fóijjede fónnar baabote saíyare hoddéki zeçe neíki leíkoíyaye an final goíjjedeki alamot sara kes ókkol oíyede itara oít fare nizore alok ya dúre noraké zehon tarattu hono ekan alamot nó.
‘’[Reasearcher] yé honó yan no sáde ki dusara kes oíye neíki no ‘’nizore alok no rakéde iín óttu,ibaye hoddé.
Februari ít yan faíyede ki zitarattú alamot sara biyaram oíye ododé ahir óttu tarattú alamot ókkol oíye. . Prof Senanayake yan úddur nozanedeíki ki biyaram ziín óre fónna yan ólla estamal góijje ki ahirit mazé itarattú biyaram oíye na ki no.
‘’Ar ekan hód ki hóile,huddur soí gori cek goíjjede yan alamot naíde kes ór baabote.Óit fare tara aram naí kintu 100 persen soí no lagé mesal tes ór thaím ót gon aíccil,ya bade gom nolagé?’’
Ibaye hoddé ki ‘’alamot sar kes loí alok goíllé oínno fonna loí’’ hód oíyede yan ólla boli yan buzibolla alamot sara kes Covid-19 ór.
Iceland yan faiyede ki 50 persen kes positif oíye honó ekan alamot sara,30.8 persen Japan ót faíye ar 80 persen China oínno fónna fóijjede iíntu.
‘’Beci muckil honan soí hoíbolla.Ende añara korib aícci buzon ót huddur alamot sara Covid-19 kes oíyede yan,kintu añára ajo hoí nafaridé ki huddur fan kes boçi aíbodé yan.Ki hono dusara kes oíboné? Ya hom oíbo?’’
‘’Ar eikdilla góri hóito sáíle,fótti biyaram oíyede fásinjar ór fisé saír zon alamot sara biyaram faraí diboudé asé.’’
Professor Ivo Mueller iba uggwá epidemiologist Walter and Eliza Hall Institute of Medical Research ót.
Ibayé buzaddeki alamot sara Covid-19 faradé yan bana yan nói deki hattu virus óiyede yan sap gori zani bolla,kintu ‘’aínda samnettú Covid-19 huddur fan oíbode yan ór baabote zani bolla beci zoruri.’’
‘’Ar sobsé zoruri ki gora foriboude yan dusara bar boro gori biyaram iba curu noí bolla ar moút noí bolla,’’ iba ye hoddé.
Greg Mortimer fanir jas ór baabote research goíjjede eçe butore,96 Australia ár fásinjar asé,217 butore asé beggún yé,128 óttu positif oíye Covid-19 ór.Iín ór butore virus oíyede itarattu,104 zon alamot sara-ziín neíki 81 persen boner positif oíyede kes ór butore.
’Ar eikdilla góri hóito sáíle,fótti biyaram oíyede fásinjar ór fisé saír zon alamot sara biyaram faraí diboudé asé.Yan or mani oíldeki zedice iíndilla patern ar eíkmikka góille,dec ziín bana alamot loí kes oré tes góijjede oíle,oít fare soí gori kes óiyede iín aro fas dabol repoth goíjjede inwatuwaro,’’Prof Mueller yé hoddé.
Prof Mueller yé hoddé ‘’ ekhon alamot sara biyaram ókkol yé huddur fan biyaram iba faraí difaribou de yan ór baabote ham toratori goron sa.’’
Australiat har uggwá manúic ottú hama oínno manúic ottú homos hom 1.5 meter dúre taka foribou.Tuáñar state ór kanun cek goro hozon manúic doúla oífaribode yan or baabote.
Yala Australia aga gura coronavirus tes goribar soulat diraíkké.Zedice tuáñrtu thañdi ya flur alamot oíle,tes goribolla tuáñar dakto ya Coronavirus Health Information Hotline ór hasé kol goro 1800 020 080 ót.
Federal Sorkar ór coronavirus tuai ót goribar app COVIDSafe yala donlod gori fariba tuáñar telifun ór app store óttu.
SBS yé Australia ár majmuk cómaj óre COVID-19 noya hobor ór baabote zanaíto sar.Hobor ar maalumat ókkol 63 zuban ót faíba eçe .