Yuav muaj dab tsi tshwm sim thaum koj cej luam qhia tias raug lwm tus yuam deev ntawm Australia?

SG Reporting Rape

The decision to report sexual assault to authorities often comes with immense emotional turmoil for victim-survivors. Credit: Milan Markovic/Getty Images

Nyob Australia no ces cov kev tsim kev kub ntxhov yuam deev ib tug twg yog ib co kev ua txhaum cai. Yog tias koj raug yuam, raug hawv, los yog raug ntxias kom sib deev nrog lwm tus yam koj tsis txaus siab, ces tej zaum koj muaj peev xwm qhia rau tub ceev xwm kom tsub txim rau tus neeg tsim tej teeb meem no. Txawm li cas los tej txheej txheem no yog ib co uas tej zaum yuav cuam tshuam txog cai lij choj thiab yuav ua rau muaj kev nyuaj siab heev thiab. Nod yog tej uas yuav tshwm sim.


LUS CEEB TOOM: Zaj xov xov xwm ua ntawv thiab ua lus no yuav tham txog tej kev tsim kev kub ntxhov yuam deev lwm tus uas tej zaum yuav ua rau koj nyuaj siab.

Yeej tau muaj kev cej luam tias muaj 85 tug neeg twg raug lwm tus yuam deev rau ib hnub twg ntawm teb chaws Australia. Thiab yeej tau muaj ntau cov kev teeb txheeb qhia tias muaj ntau tshaj ib tug hluas ntawm peb tug twg yeej raug lwm tus yuam deev yam lawv tsis pom zoo rau ib zaug twg hauv lawv lub neej.

Yog tias koj yog ib tug neeg uas raug lwm tus yuam deev, los yog raug lwm tus deev yam koj tsis yeem, ces tej zaum kuj nyob ntawm seb koj puas xav qhia rau nom tswv paub thiab seb ho puas yuav coj tus neeg ntawd mus hais plaub. Tab sis feem ntau mas cov kev txiav txim siab ua li no yeej yuav ua rau koj muaj kev nyuaj siab heev thiab.

rau hnub zwj Teeb (Thursday) thaum 6 pm AEDT thiab hnub zwj Hnub (Sunday) thaum 11 am AEDT los yog koom tau ntxiv ntawm  ,, thiab los yog download thiab kom koj mloog tau SBS Hmong.
LISTEN TO
Cej luam qhia txog tej xwm txheej koj raug yuam deev rau nom tswv paub image

Cej luam qhia txog tej xwm txheej koj raug yuam deev rau nom tswv paub

SBS Hmong

15:41
Senior Sergeant Monique Kelley yog tus coj tub ceev xwm Victoria Police pab neeg uas paub mus tshuaj ntsuam tej xwm txheej uas raug liam tias ib tug twg tau yuam deev lwm tus. Ib yam ntawm lawv tej hauj lwm tseem ceeb ntau yam ntawd ces yog pab tej neeg uas raug lwm tus yuam deev (complainants), thiab pab teev lawv tej lus piav txog tej xwm txheej tau tshwm sim thiab nrhiav pov thawj tim khawv.

“Peb muaj plaub (4) lub hom phiaj. Thawj lub ces yog pov puag tej neeg raug tej teeb meem no thiab pab lawv. Ntxiv ntawd ces peb yuav tau ua tib zoo tshuaj ntsuam tag nrho txhua cov kev cej luam uas peb nrhiav tau, kom peb thiaj khaws tau tej pov thawj tim khawv thiab txheeb seb puas yog ib co kev ua txhaum cai tiag. Tom qab ntawd ces mam txheeb thiab mam txhom tej neeg ua txhaum thiab coj lawv mus hais plaub ntawm tsev hais plaub."
Kuj txhawb nqa tej neeg raug lwm tus yuam deev no kom coj ib tug neeg uas lawv ntseeg siab nrog lawv mus ntawm tub ceev xwm lub chaw ua hauj lwm thiab, vim rau qhov tej zaum tej txheej txheem kawv tej pov thawj tim khawv thiab teev tej xwm txheej tau tshwm sim (Police Statement) ntawd kuj yuav ua rau tus neeg raug tej teeb meem no rov qab nyuaj siab tau thiab.

Senior Sergeant Kelley thiaj hais tias “Kuv yeej qhia rau kuv tej neeg ua hauj lwm tshuaj ntsuam tas li tias tsis hais thaum twg li uas yog lawv nrog ib tug neeg raug lwm tus yuam deev tham, ces yuav tsum nco tias cov kev tuaj rau ntawm tub ceev xwm tej chaw ua hauj lwm yog ib cov kev nyuaj siab tshaj plaws rau tus neeg ntawd tom qab tau muaj tej xwm txheej ntawd tau tshwm sim dhau los lawm."
Peb yeej tau ntsib ib tug neeg uas nyuaj siab heev, vim nws yeej tsis muaj peev xwm pab tau nws tus kheej li...Peb thiaj yuav tau pub sij peb lub sij hawm rau tus neeg ntawd thiab peb yuav tau mloog lawv, thiab peb yuav tau qhib siab mloog tej uas lawv yuav qhia rau peb.
Victoria Police Senior Sergeant Kelley

Qhia rau tub ceev xwm

Yog tias tus neeg ntawd qhia tej xwm txheej raug lwm tus yuam deev no rau tej nom tswv paub rau lub sij hawm li ntawm ob peb teev tom qab tau tshwm sim, ces lawv yuav tau txais kev kho mob pab ntsuam, tau txais kev pab cuam cai lij choj, thiab tau txais kev sab laj daws kev nyuaj siab pab.

Thiab tseem yuav kom lawv mus ntsuam mob kom zoo ntxiv, uas paub tias yog cov rape kit ntawd, kom thiaj khaws tau tej pov thawj tim khawv thiab. Yog li tej zaum kuj yuav tsis tau ntsib ib tug kws kho mob uas yog poj niam los yog ib tug poj niam tub ceev xwm thiab los kuj tau.

Tom qab ntawd ces tus neeg no yuav tau piav tej xwm txheej tau tshwm sim ntawd kom ntxaws rau tub ceev xwm teev cia. Ua tej zaum kuj yuav tsis muaj peev xwm qhia tau rau tib hnub ntawd thiab los kuj tau.

Tus kws lij choj Michael Bradley tshab txhais tias “Nyuaj heev uas yuav cej luam thiab haj yam nyuaj tshaj uas yuav los muab teev ua ib cov lus thiab, tab sis tej system no yeej xav kom tus neeg raug lwm tus yuam deev no yuav tsum tau sau tag nrho txhua yam ua ntaub ntawv tseg tib zaug kiag xwb. Tsis li ntawd ces tej zaum yuav tsis ncaj rau cov kev txiav txim plaub ntug yog tias pheej tseem txhab tej yam dab tsi ntxiv tom qab tuaj thiab los yog yuav tsum kho kom raug rau. Yog li ntawd thiaj yuav rau rov qab ua ib co chaw leg ntxiv rau tus neeg raug teeb meem ntawd."
Jess Hill uas yog ib tug neeg nrhiav thiab tshuaj ntsuam tej xov xwm tau mus txheeb txog tej xwm txheej sib deev uas tsis tau txais kev yeem ntawd ho zoo li cas ntawm tej legal system, coj los tsim ib co documentary ua peb toom hu ua 'Asking For It'.

Nws hais tias yog tej yam tseem ceeb yuav tau xyuas kom tus neeg raug yuam deev ntawd tej lus piav txog tej xwm txheej no raug raws li qhov tseeb. Thiab txawm tias tej xwm txheej no tau tshwm sim ntev los lawm los yeej muaj peev xwm qhia tau rau nom tswv paub thiab.

Ms Hill thiaj hais tias “Tej xwm txheej no yeej tsis paub tag sij hawm li, [tab sis] yog koj qhia sai npaum li cas ces yuav zoo npaum li ntawd xwb, vim rau qhov ... tej zaum yuav muaj pov thawj tim khawv ntau dua.''

Nws thiaj rov qab teev txog qhov tseem ceeb tias “Tej ncauj lus uas tub ceev xwm tau teev tseg yog ib cov ntaub ntawv tseem ceeb tshaj plaws uas yuav coj mus siv hauv tsev hais plaub. Yog li ntawd koj thiaj yuav tsum tau ua tib zoo xyuas kom raug raws li qhov tseeb tiag."
SG Sexual Consent - Depressed mid adult woman receiving a embrace during a therapy
Tej neeg paub zoo txog tej hauj lwm no hais tias tseem ceeb heev uas tej neeg raug lwm tus deev ntawd yuav tsum nrhiav kev pab cuam, vim cov txheej txheem qhia txog tej xwm txheej raug lwm tus yuam deev no thiab mus hais plaub no yuav rov qab ua rau coob leej ntau tus yuav rov qab raug nco txog tej xwm txheej tau tshwm sim dua ntxiv thiab. Yeej muaj tej kev pab cuam los pab, tsis hais tus neeg ntawd yuav txiav txim los tsis txiav txim tias yuav qhia los yog yuav hais plaub li. Credit: FG Trade Latin/Getty Images
Thaum uas tus neeg raug deev ntawd qhia tej xwm txheej no, ces tub ceev xwm yuav mus tshuaj ntsuam. Thiab tus neeg qhia txog tej xwm txheej no yuav ras los ua tus tim khawv tseem ceeb rau lawv rooj plaub.

Yog tias tub ceev xwm muaj peev xwm nrhiav tau pov thawj tim khawv txaus coj los hais tej plaub ntug no, ces lub koom haum Director of Public Prosecution (DPP) yuav txheeb cov teeb meem no. Yog tias DPP pom zoo kom hais plaub, ces yuav tsub txim thiab tub ceev xwm yuav txhom tus neeg uas raug liam tias yuam deev tus neeg ntawd.

Ms Hill hais tias “Txawm tias lawv tsis tsub txim los, txhais tsis tau tias yuav tsis muaj tej xwm txheej yuam deev no tshwm sim. Tsuas yog tias tej zaum lawv xav tias tej zaum yuav tsis muaj peev xwm yuav coj tej plaub ntug no mus sib hais hauv tsev hais plaub xwb.''

“Tom qab ntawd, ces lawv yuav ntes thiab yuav tsub txim rau tus neeg raug liam tias tau yuam deev lwm tus. Thiab tej zaum tus neeg raug liam no kuj yuav cia li raug tso tab sis yuav tsum tau mus koom haus plaub ntxiv, los sis yog cia li muab nws tso yam tsis hais kom nws mus koom hais plaub dab tsi ntxiv li lawm thiab los kuj tau. Thiab tej zaum lawv kuj yuav raug nom tswv muab ceev tseg cia mus txog ntua lub caij hais plaub thiab, tab sis txij li thaum lawv raug txhom lawm kuj yeej tsis txwv txiav lawv kom muaj peev xwm ua lub neej lub qub thiab."
End Rape on Campus
Source: Supplied

Mus hais plaub ntug ntawm tsev hais plaub

Thaum uas coj tej plaub ntug no mus hais ntawm tsev hais plaub lawm, tej neeg uas raug lwm tus yuam deev thiab yo ho nrhiav tau tej tim khawv ntxiv - ces tej neeg no yuav tau mus qhia qhov tseeb rau tsev hais plaub.

Ces ob tog kws lij choj mam li txheeb tej lus no. Txawm li cas los tus neeg raug liam (defendent) tias tau yuam deev lwm tus no kuj muaj cai nyob ntsiab to tsis hais dab tsi li thiab. Tej zaum tus neeg no kuj yuav 'tsis txhaum dab tsi', los yog tsuas 'txhaum' cov txim me xwb thiab.

Mr Bradley thiaj hais tias tej xwm txheej li hais no ntawm tej txheej txheem hais plaub (legal system) thiaj ua rau tej neeg raug lwm tus yuam deev mloog tau tias tsis muaj neeg kub siab txog lawv, thiaj zoo tam li lawv yog tej neeg uas raug coj mus hais plaub xwb.
Tej plaub ntug [yuam deev lwm tus] feem ntau ces tus neeg raug yuam deev thiaj tsuas yog tib tug tim khawv nkaus xwb. Thiaj ua ib co chaw leg rau cov kev hais plaub, uas yuav tau los qhia kom tau tias muaj tseeb thiab txaus ntseeg tiag.
Lawyer and author Michael Bradley, law reform advocate.
Mr Bradley tshab txhais tias tog coj tus neeg raug liam tias yuam deev lwm tus mus hais plaub ntawd yuav tsum qhia kom tau qhov tseeb tias yeej yog cov kev tsis yeem/tsis kam sib deev nrog tus neeg yuam deev ntawd tiag.

“Tab tsis txawm tias, yuav yog ib cov kev sib deev uas ib tog twg tsis kam/tsis yeem, los yog tias tus neeg raug liam ntawd ntseeg tias yeej yog cov kev sib deev uas yeem/pom zoo lawm, ces yuav ua rau cov lus liam ntawd tsis muaj laij thawj lawm thiab."

Nws thiaj hais ntxiv tias tej neeg raug liam tias yuam deev lwm tus yeej muaj txoj cai nyob ntsiag to tsis hais dab tsi li thiab yeej tsis tas yuav qhia ib co pov thawj tim khawv dab tsi li, ces rooj plaub thiaj li tsuas txheeb xyuas tus neeg raug deev ntawd zaj lus xwb, ces thiaj tseem muaj lus nug txog tej no. Vim tseem yuav ua rau neeg neeg xav tias tus neeg raug deev ntawd puas qhia qhov tseeb tiag thiab.

“Tej neeg mus koom mloog thiab pab txiav txim tsuas hnov tus neeg uas raug lwm tus deev ntawd zaj lus nkaus xwb, thiab tsuas yog tib co pov thawj uas yuav coj los txiav txim rooj plaub no nkaus xwb."
Yog li ntawd ces tib txoj xub ke uas yuav pab kom tog raug liam tsis txhob txhaum ces yog nws yuav tsum qhia kom tau tias tus neeg raug yuam deev ntawd tej lus tim khawv tsis muaj tseeb tiag xwb. Los sis yog tus neeg liam ntawd yog ib tug neeg dab xwb.
Lawyer and author Michael Bradley, law reform advocate.
Kuj tau kwv yees tias yeej muaj tej neeg raug yuam deev txog 90 feem pua tsis qhia tej xwm txheej raug deev rau tub ceev xwm. Tau muaj ntau cov kev teeb txheej yeej qhia tias ib tug ntawm tsib tug neeg Australia xav tias tej poj niam dag los yog hais tshaj qhov muaj tseeb (puab quav ciab) txog cov kev ua phem los yog yuam deev no - uas yog ib cov zauv uas muaj ntau tshaj plaws ntawm ib lub teb chaws vam meej twg.

Txawm li cas los, Senior Sergeant Kelley hais tias nws ntseeg tias yeej muaj tej neeg raug yuam deev no tsawg tus thiaj dag xwb.

Nws hais tias “Raws li kuv yog ib tug kws paub zoo txog tej hauj lwm no thiab tau ua hauj lwm yuav laug txog kaum xyoo no rau tej hauj lwm no lawm, ces kuv muaj peev xwm hais tau tias yeej tsis muaj ib tug twg yuav xav cuam tshuam kom thiaj ntxeem dhau tej txheej txheem no li. Vim yeej tsis muaj leej twg xav kom raug tej legal system los txheeb lawv, yog li ntawd cov kev puab quav ciab thiaj yog tej yam uas txawv heev.''
Review of Queensland's legal system.
Source: AAP
Tab sis yog tias tus neeg raug liam ntawd raug txheeb tau tias txhaum ib cov txim twg lawm, ces theem ntxiv mus yog cov kev yuav rau txim rau nws.

Ms Hill tshab txhais tias “Kuj muaj ntau txoj xub ke rau txim thiab xws li 'tej zaum kuj yuav tsis teev cov kev ua txhaum no cia hauv ntaub ntawv', mus txog rau cov kev raug txib kom ua ib yam dab tsi pab rau tej zej zog xwb. Los sis tej zaum kuj tsuas raug nplua, raug kaw tsev laj cuj rau ib lub caij nyoog twg, uas muaj qee lub caij kuj yog tej yam ua rau tej neeg raug deev no tu siab heev, vim lawv mloog tau tias tus neeg txhaum ntawd tsis raug lub txim raws li qhov tsim nyog li."

“Thaum txeem rau txim ntawd, nej muaj peev xwm hais ib co lus tias tej xwm txheej no tau ua rau muaj teeb meem rau tus neeg raug deev li cas, uas yog ib lub tsam thawj tseem ceeb heev rau tej neeg raug deev coob heev qhia rau lwm tus ntawm lub tsev hais plaub ntawd, tias tej kev yuam deev no tau ua rau muaj teeb meem li cas rau lawv, thiab ho muaj teeb meem dab tsi rau tus neeg uas tau yuam deev lawv.''
Ntau xyoo tsis ntev los no, ces yeej tau muaj Australia ib txhia xeev tau hloov lawv tej cai los yuam kom tus neeg raug liam tias yuam deev lwm tus ntawd yuav tsum tau qhia kom tau qhov tseeb rau tsev hais plaub paub tias lawv yeej ua tib zoo nug meej tseeb lawm tias lwm tus neeg yeej yeem/kam lawm ua ntej yuav sib deev.

Muaj ib txhia xeev los kuj tau siv ib co xub ke tshiab qhia txog cov kev raug lwm tus deev rau tej neeg uas tsis xav qhia tej xwm txheej no rau nom tswv raws li ib txwm tau qhia kom lawv tsis txhob cuam tshuam nrog cov criminal justice system thiab.

Ms Hill hais ntxiv tias “Yeej muaj cov reporting systems li uas nej muaj peev xwm qhia ib co kev raug deev ua tau tshwm sim rau ib lub caij twg ntawm nej lub neej rau nom tswv paub, thiab nej tsis tas yuav ua raws tag nrho tej txheej txheej ntau yam mus txog rau tej tsev hais plaub ntawd, tab sis tsuas muab tej xwm txheej no teev zwm tseg cia xwb."
SG Sexual Consent - STOP
Ib tug neeg tuav thiab tsa daim ntawv muaj tib los lus tias 'TSUM KIAG'. Source: Moment RF / Carol Yepes/Getty Images
Michael Bradley ntseeg tias yog ib txoj xub ke tseem ceeb rau tej neeg raug deev uas txhawj xeeb thiab xav pov puag lwm tus uas tej zaum yuav raug deev thiab.

“Feem ntau mas yam uas ua rau tej neeg raug deev txhawj mas yog txhawj tias tsam tsis yog lawv tib leeg thiaj raug deev xwb tab sis tus neeg ntawd tseem yuam deev coob leej ntau tus ntxiv thiab. Yog li ntawd qhov zoo ntawm cov reporting system no ces yog tias twb ho muaj neeg qhia tias raug tus neeg ntawd deev thiab twg raug muab teev tseg cia lawm, ces yuav ua rau tub ceev xwm yuav rov qab muaj peev xwm qhia rau tej neeg raug deev ntawd tias, 'kuj pom tias tus neeg no yog ib tug uas raug liam tias tau yuam deev coob leej ntau tus', es 'nej puas xav hais tej plaub ntug no?'.''

Tsis hais koj yuav txiav txim siab los tsis txiav txim siab qhia tej xwm txheej no rau tub ceev xwm, yeej muaj uas koj muaj peev xwm siv tau thiab.

Yog tias koj los yog ib tug twg ua koj paub ho raug yuam deev, ces hu rau lub koom haum 1800RESPECT. Koj yeej muaj peev xwm sib cuag tau nrog lub koom haum raws tus xov tooj 13 11 14 los yog hu tau rau lub koom haum tus xov tooj 1800 22 46 36.

Share