Ntiaj teb cov kev txhawb nqa cov kev tawm tsam neeg dub txoj sia los yeej tsim nuj tib yam (Black Lives Matter movement) los yeej tsis yog tawm tsam nrog cov kev tsis muaj kev ncaj ncees tau ua rau George Floyd los sis yog rau Australia tej keeb cag neeg uas raug nom tswv ceev tseg xwb, tab sis tej neeg yeej tseem tawm tsam txog cov kev faib cais ntxub ntxaug tsis nyiam lwm tsav neeg uas ua rau tsis kub siab txog lwm tsav neeg tsis yog cov neeg dawb txoj sia.
Muaj ib cov kev teeb txheeb qhia tias yeej muaj txog 75% ntawm tej neeg Australia no yeej tseem muaj cov tswv yim ua tsis ncaj rau Australia tej keeb cag neeg, thiab qhov txaus txhawj tshaj ntawd mas tseem yog tej yam lawv tsis nco faj txog tab sis twb tau ua lawm thiab. Tej me nyuam yaus yeej pom txog cov kev ua tsis ncaj no, thiab tseem yog ib tsab xo uas yeej qhia hauv tej xov xwm thiab tej ntaub ntawv thiab yeej tseem muaj teeb meem rau hauv tej teej kawm thiab tej neeg zejzog nthuav dav heev.
Yog li ntawd thiaj yuav tsum tau ua tib zoo los nrog xyuas kom tsim tau tej ntaub ntawv uas qhia txog ntau tsav neeg kom thiaj li ras los ua ib kauj ruam tseem ceeb los tawm tsam kom txhob muaj cov teeb meem faib cais ntxub ntxaug tsis nyiam lwm tsav neeg lawm.
Tej me nyuam yeej tau pib xyaum cov kev ua tsis ncaj rau lwm tus thaum tseem muaj hnoob nyoog yau heev lawm.
Me nyuam yaus yeej paub txog tej cim thawj thiab yeej pab txog lwm tus tias zoo li cas thaum lawv tseem yau heev-txij thaum lawv muaj hnoob nyoog 3 hli lawm. Vim li no, tej chaw nthuav xov xwm thiab tej ntaub ntawv uas pheej tshaj tej moo no yuav ua rau muaj teeb meem rau tej me nyuam yaus.
Yeej tau muaj ntau cov kev teeb txheeb tau qhia lawm tias tej ntaub ntawv muaj peev xwm pab kom tej me nyuam no tau txhais kev txhawb siab, muaj feem koom thiab pab kom tej me nyuam pom txog qhov sib txawv ntawm lawv tus kheej. Tab sis tej ntaub ntawv no kuj tseem yog ib cov uas cais tsis pub lawv muaj feem koom, tsub nias thiab ntau nqe yuam kev rau tej me nyuam no lub cim thawj thiab. Yog li ntawd tej ntawv thiaj ua rau cov pawg neeg tsawg thiaj yog cov uas raug lwm tus coj tej xov xwm cuav coj los qhia txog lawv thiab ua rau lwm tus ntaus nqe yuav kev rau lawv.
Feem ntau mas yeej tsis tshua tham txog ntau pawg neeg keeb cag neeg hauv me nyuam yaus cov ntawv li. Yeej tsis qhia txog lawv tej kev tawm tswv yim, tsis qhia txog lawv tej keeb kwm, thiab qhia txog lawv txoj kev txom nyem thiab raug kev tsim txom li tab sis tseem raug neeg coj tej xov xwm cuav coj los qhia txog lawv tej keeb kwm, thiab coj tej yam tsis muaj tseeb coj los qhia rau tej me nyuam yaus kom tsis txhob nco qab txog qhov tseeb ntawm tej keeb kwm yav dhau los lawm.
Yog li nyob rau lub ntuj uas tsuas muaj tej neeg dawb yog cov sau me nyuam yaus tej ntaub ntawv ntau, muaj tej neeg dawb cov duab ntau, muaj tej cawm seej uas yog cov neeg dawb, thiaj ua rau tej me nyuam mloog tau tias tias cov neeg dawb yog ib cov neeg txawj ntse thiab muaj fwj chim dua lwm tsav neeg. Yog li tej no thiaj ua rau muaj teeb meem rau ntiaj teb cov kev xav thiab tej me nyuam tag nrho tej cim thawj.
Siv ntawv los qhia tej dab neeg rau lwm tus
Yeej tau muaj pov thawj qhia tias cov kev qhia txog Australia tej keeb cag neeg tej dab neeg hauv tej ntaub ntawv yuav pab kom tej neeg txhob ntaus nqe yuam kev los yog cov kev lam tau lam ua ib yam dab tsi rau lwm tus yam tsis los txheeb xyuas qhov tseeb thiab tej laj thawj. Yog li yog muaj peev xwm siv tau ntawv los ua li hais no ces yuav pab txhawb siab rau tej me nyuam keeb cag neeg thiab pab kom lawv kub siab kawm ntawv thiab kawm tau ntawv zoo.
Thiab yeej muaj ib cov kev teeb txheeb qhia tau tias ntau cov chav kawm uas qhia txog tib yam kab li kev cai xwb, thiab yeej tsis muaj tej ntaub ntawv sau qhia txog Australia tej keeb cag neeg li.
Txawm li cas los kuj muaj qee yam cim zoo tab tom tshwm sim lawm thiab, vim rau qhov yeej tau muaj Australia tej keeb cag neeg tau sau ntawv txog lawv cov neeg thiab raug coj los muag ntau tuaj ntxiv lawm thiab. Tsis tas li los peb kuj yeej tseem pom tias tab tom muaj tej khw muag ntawv thiab tej chaw muag ntawv yeej tau cej luam qhia tias muaj neeg xav tau tej ntaub ntawv qhia txog ib tsav neeg twg thiab cov kev faib cais ntxub ntxaug lwm tsav neeg ntau tuaj ntxiv lawm thiab.
Tej hais no los kuj muaj peev xwm pab kom tej laus paub txog Australia tej keeb kwm uas tuaj nam nias txeeb lub teb chaws no tswj hwm thiab. Cov kev nyeem tau ntaub ntawv no yuav ua rau lawv yuav tau nug lawv tus kheej cov kev xav tsis nco ceev faj twb cais lwm tus lawm los yog cov kev to taub yuam kev txog lwm tus ntawd.

Books can empower and validate children’s identities. But they can also make them feel inferior. Source: AAP
Tab sis yeej tseem yog tej yam nyuaj kawg rau tej niam txiv thiab tej lees kais tsis muaj peev xwm yuav nrhiav tau me nyuam yaus tej ntawv haum coj los qhia rau lawv tej me nyuam uas lawv tu los yog saib xyuas li thiab. Vim rau qhov peb yeej muaj peev xwm siv tau tej ntawd qhia txog ntau yam dab neeg los ua ib qho chaw pib tham txog tej kab lis kev cai thiab tej zejzog tau.
Tej no thiaj yuav muaj peev xwm pab kom muaj cov kev pauv hloov tshiab thiab kho kom muaj txoj kev sib haum xeeb nyob tau ua ke ntawm Australia tej keeb cag neeg thiab cov neeg Australia uas tuaj nyob rau lub teb chaws no.
Lwm txoj hauv kev uas pab kom muaj peev xwm qhia tau ntau tsav neeg tej dab neeg
Xeev Western Australia lub chaw saib ntawv yeej muaj ib co program los txhawb nqa kom tej neeg zejzog cov cuab yig muab lawv tej kev paub kev pom tau ua txhua hnub rau lawv lub neej coj los tsim ua ib cov ntawv rau sawv daws tau nyeem. Ces xav kom tau ntaub ntawv no yog tej yam coj los sawv cev rau tej cuab yig tej kab lis kev cai thiab lawv tej lus.
Cov projects zoo li no ces yog lwm txoj xub ke uas peb muaj peev xwm siv coj los lees paub thiab ua kev tawm suab sawv cev rau Australia tej keeb cag neeg Aboriginal and Torres Strait Islander peoples.
Kuj tseem muaj ib cov project ntxiv thiab xws li cov 'On Country Learning' uas Australia cov keeb cag neeg tej laus neeg qhia tej me nyuam yaus thiab tej lees kais tej kab lis kev cai. Thiab raws li tau xub muaj ib cov kev tshuam ntsuam txog cov program no thaum ntxov ces yeej pom tau tias pab kom tej lees kais muaj kev paub ntau tuaj ntxiv thiab ua kev txhawb nqa kom tag nrho tej me nyuam kom kub siab kawm lawm.
Cov kev nyeem thiab mloog Australia tej keeb cag neeg cov dab neeg no muaj peev xwm pab kom tej lees kais tau paub txog ib cov kev paub tseem ceeb thiab muaj kev nkag siab txog Australia tej keeb cag neeg zoo tuaj ntxiv. Ces thiaj yog tej yam pab kom lawv muaj peev xwm rau siab ntso qhia Australia tej keeb cag neeg cov tub kawm thiab kub siab los muaj feem koom nrog lawv zoo dua.
Tsis tas li no cov project no tseem pab kom lawv qhia tag nrho Australia tej tub kawm keeb cag neeg cov lus, cov keeb kwm thiab tej kab lis kev cai.
Yog tias xav kom muaj cov kev pauv hloov tau tiag tiag ntev ntxiv mus rau Australia tej me nyuam yaus ces peb yuav tsum tau los tsim tej ntawv nyeem qhia txog tej cawm seej ntawm ntau tsav neeg txoj kev ua lub neej txhua hnub rau tej me nyuam yaus no tau mloog. Yog xav kom muaj tej li hais no tshwm sim tiag ces peb yuav tsum tau txhawb nqa cov project sau ntawv li We Need Diverse Books (Peb xav tau tej ntawv uas ntau tsav neeg sau), thiab LoveOZYA uas yeej kub siab nqua hu thiab txhawb nqa kom tsim tau cov phau ntawv uas ntau tsav neeg tsim rau tej hluas nyeem.
Yog li ntawd cov kev qhia tej me nyuam yaus no kom lawv paub tseeb txog lawv tej kab lis kev cai, tej lus thiab ntawv thiab lawv tej cim thawj rau lub caij tseem ceeb heev rau ntiaj teb tej keeb kwm no thiaj yog tej yam tsim nuj heev rau tag nrho peb tej me nyuam lub neej pem suab.
Tej niam txiv thiab tej lees kais yeej muaj peev xwm mus txheeb tau Australia tej keeb cag neeg tej vas sab li Magabala Books, IAD Press, Aboriginal Studies Press, Fremantle Press, UWA Publishing, BlackWords, thiab Batchelor Insitute Press tau.
Helen Joanne Adam yog ib tug kws qhia ntawv laus txog fab kev paub ntaub ntawv thiab me nyuam yaus tej dab neeg ntawm lub tsev kawm qib siab Edith Cowan University. Nws tau txiais nyiaj pab cuam Herbert & Valmae Freilich Project ECR Small Grant Scheme.
Caroline Barratt-Pugh yog ib tug zes kais paub zoo txog me nyuam yaus cov kev xub pib kawm ntawv thaum tseem yau ntawm lub tsev kawm qib siab Edith Cowan University. Nws los kuj tau txais nyiaj pab cuam ntawm xeev Western Australia lub tuam chav lis laj fai tswj kev kawm (Department of Education) thiab lub tuam chav tswj tej nom tswv zejzog (Department of Local Government) thiab lub koom haum Sport and Cultural Industries thiab nws kuj yog ib tug tub koom siab rau lub koom haum qhia ntawv rau tej me nyuam yaus ntawm teb chaws Australia (Early Childhood Australia) thiab.
Libby Jackson-Barrett ces yog ib tug kws qhia ntawv laus ntawm lub tsev kawm qib siab Edith Cowan University. Nws kuj tau nyiaj pab cuam los ntawm lub koom haum chaw kawm thiab chaw qhia (Office for Learning and Teaching) lub koom haum (Froebel Society) uas qhia ntawv rau tej me nyuam yaus thaum tseem xub xub pib kawm thaum tseem yau thiab tu thiab zov los yog saib xyuas tej me nyuam thiab tau nyiaj pab cuam ntawm lub koom haum Wirrpanda Foundation thiab.
Robert Stanly Somerville ces yog tus coj cov kev qhia thiab kawm ntawm lub tuam chav Kurongkurl Katitjin Centre for Australian Indigenous Education and Research ntawm tsev kawm qib siab Edith Cowan University. Nws yeej tsi ua hauj lwm rau, tsis sab laj, tsis yuav shares los yog tsis tau nyiaj pab cuam los ntawm ib lub tuam txhab lagluam twg los yog ib lub koom haum twg uas yuav tau txais ib yam txiaj ntsim dab tsi rau nws los ntawm zaj xov xwm no li, thiab nws yeej tau qhia tias nws tsis muaj feem cuam tshuam los yog koom tes nrog lwm tus ua lwm yam dua ntawm cov kev tshawb fawb txog fab txuj ci kawv kawm no xwb.