Cov ntsiab lus tseem ceeb:
- Lub koom haum Australian Institute of Family Studies kwv yees tias muaj tej laus neeg ntawm teb chaws Australia txog li 14% raug lwm tus neeg ua phem rau lawv.
- Hnub tim 15 June 2020 yog hnub World Elder Abuse Awareness Day.
- Yeej muaj tej koom haum pab cuam tej laus neeg uas raug lwm tus ua phem rau ntwm txhua lub xeev ua tej laus neeg no hom lus pab rau lawv.
Raws li lub koom haum Australian Human Rights Commission hais ces lub caij muaj tus kab mob COVID-19 sib kis thoob ntuj no, dua ntawm tej teeb meem muaj rau tej kev noj qab haus huv no lwm ces yeej ua rau ib txhia laus raug teeb meem pab tsis tau lawv tus kheej thiab tsis tau txais kev nyab xeeb.
Dr Kay Patterson uas yog tus coj lub koom hauj uas tsis pub faib cai tej laus (Age Discrimination Commission) thiab kuj yog ib tug nom kis xeev siab (Senator) dhau los hais tias, nom tswv tej cai tsim los siv kom tej neeg txhob nyob sib sau ua ke ze thiab txhob mus nyob nrog los yog nyog poo xyaws nrog lwm tus neeg coob coob ua ke ntawd yog ib cov txuam thawj ua rau haj yam muaj neeg ua phem rau tej laus vim ua rau lawv tsis muj peev xwm sib cuag tau nrog lwm tus neeg thiab tsis muaj peev xwm siv tau cov kev kho mob los tswj kev noj qab haus huv.
Yeej muaj ib txhia laus neeg kuj yuav raug cov teeb meem pheej hmoo no tau vim lawv raug cais thiab yuav tau nyob ua ke nrog tej neeg uas pheej ua phem rau lawv ntawm tib lub tsev uas lawv nyob ua ke ntawd vim lawv tawm mus nrhiav tsis tau kev pab cuam qhov twg rau lawv lawm.
Lub koom haum teeb txheeb txog tej cuab yim (Australian Institute of Family Studies) kwv yees tias yeej muaj tej laus neeg txog li 14% ntawm teb chaws Australia no raug ib co neeg twg tsim ib yam teeb meem dab tsi rau lawv. Thiab feem ntau mas tej neeg ntawd yeej yog ib tug tub koom siab ntawm lawv tsev neeg yog tus tsim teeb meem rau lawv.
Cov kev ua phem rau tej laus yog cov kev ua txhaum leej tib neeg txoj cai thiab peb yuav tsis pub kom muaj neeg ua phem rau tej laus hauv peb tej neeg zejzog.
Ntiaj teb lub koom haum tswj kev noj qab haus huv (World Health Organisation-WHO) yeej tau teev lub ntsiab lus ntawm cov kev ua phem rau tej laus no tias tej zaum kuj yog muaj ib zaug xwb los yog tej zaum kuj muaj neeg tsim ntau yam teeb meem tas mus li rau tej laus, los sis yog tsis kub siab los ua ib yam dab tsi tsim nyog coj los pab rau tej laus, thiab yeej cuam tshuam txog txoj kev sib raug zoo ntau yam ntawm tus neeg uas pheej tsim teeb meem rau tej laus ntawd uas tej laus yeej ntseeg thiab tso siab rau tej neeg no tab sis tseem ua rau tej laus ib tug twg raug teeb meem thiab muaj kev nyuaj siab ntxhov plawv.
Getty Images/ delihayat
Dr. Patterson hais tias yeej muaj tej yam neeg Australia yeej muaj peev xwm ua tau xyuas kom lawv muaj feem koom nrog teb nrog chaw thiab zejzog coj los pab lawv kom txhob muaj neeg ua phem rau tej laus rau lub caij uas nom tswv tseem tsis tau pub tej neeg nyob sib ze ua ke los yog sib sau ua ke coob coob ntawd.
Tag nrho peb sawv daws yeej muaj feem xyuam los pab kom tej laus muaj peev xwm sib cuag tau nrog lwm tus thiab los nrog txheeb xyuas tej laus ntawm peb lub neej los yog tej laus hauv tej neeg zejzog kom xaus tau tej neeg cov kev ua phem thiab tsim teeb meem rau tej laus.
Yog li ntawd, nws thiaj nqua hu kom neeg Australia ua ib yam dab tsi rau ntiaj teb hnub qhia txog tias tseem muaj neeg ua phem rau tej laus (World Elder Abuse Awareness Day) uas yog hnub zwj Hli (Monday) zwj thaj tim 15 lub 6 hlis ntuj xyoo 2020 (15 June 2020).
Dr. Patterson thiaj nqua hu kom tej neeg uas ntsib los yog pom tej teeb meem no, los yog ua tim khawv pom tej xwm txheej no, los sis yog xav tias tej zaum muaj neeg ua phem rau tej laus kom hu xov tooj 1800 353 374 mus qhia rau lub koom haum National Elder Abuse kom nrhiav tau xov xwm txog cov teeb meem no los sis yog thiaj thov tau kev pab cuam pab rau tej laus neeg.
Tag nrho peb sawv daws yuav tsum tau kub siab los siv dag sib zog pab thiab qhia rau tej laus paub tias yeej muaj neeg pab lawv thiab tsis yog lawv yuav tau pab lawv tus kheej rau lub caij nyuaj heev no nkaus xwb.
Cov xov tooj cua pab cuam tej laus ntawm teb chaws Australia (National Elder Abuse helpline) no yeej qhia tias feem ntau mas tej laus yeej tsis tshua kam lees paub tias muaj ib tug neeg ntawm lawv tsev neeg los yog ib tug neeg tu saib xyuas lawv tab tom ua phem rau lawv, thiab yeej tseem muaj ib txhia laus yeej tsis ras txog tias lawv raug lwm tus neeg tsim teeb meem rau li.
Vim feem ntau ces lawv ntshai tsam qhia rau lwm tus paub lawm yuav ua rau lawv txaj muag tias tseem raug lwm tus tsim teeb meem rau thiab ces thiaj ua rau lawv raug tej teeb meem no ntsiag to yam zej tsoom tsis paub txog li.
Yeej muaj ib cov cim ceeb toom qhia tau rau lwm tus neeg paub tias tej laus raug lwm tus ua phem rau xws li tej zaum lawv cev ntaj ntsug doog los yog ntxee leeg los sis yog lawv lub tsom iav tawg, lawv pheej tham lawv kheej yws daws doom ua lub suab soob soob, ua rau lawv nyob tsis tswm mus mus los los tom qab tom ntej los yog txav ntawm ib sab rau ib sab, ua rau lawv yuag, ua rau lawv pheej ua lub neej nyob feeb tsis meej ua yog toog, pheej noj tshuaj ntau heev los yog noj tshuaj tsis txaus, muaj cov kev pauv hloov sai heev rau lawv tej nyiaj txiaj, lawv tej khoom, lawv tej nyiaj ploj thiab pawv nrhiav tsis tau ntawm lawv lub tsev lawm ces tej zaum yuav yog ib cov qhia tau tias muaj teeb meem tau rau tej laus lawm.
Dua ntawm tej tau hais dhau los ntawd, yog tias tej laus tseem tsis paub lus Askiv zoo thiab pheej hais lawv cov lus xwb thiab ho yog cov neeg coj ntseeg kev cai ib yam kev cai dab qhua txawv thiab ces haj yam ua rau lawv tsis muaj peev xwm yuav qhia tau tej teeb meem raug lwm tus ua phem rau lwm tus paub.
Getty Images / Owaki/Kulla
Thiaj yog tej yam tseem ceeb heev yuav tsum tau paub tias yeej muaj kev pab cuam rau tej laus. Thiab yog muaj teeb meem phom sij rau koj kiag tam sim ntawd es xav tau txais kev pab cuam ces kom hu rau tus xov tooj 000.
Muaj peev xwm hu rau tus xov tooj 1800 353 374 thov cov kev pab cuam rau tej laus uas raug lwm tus ua phem rau tau ntawm lub koom haum , .
Ntxiv ntawd, txhua lub xeev yeej muaj tej koom haum pab rau tej laus neeg uas raug lwm tus ua phem rau, thiab yeej muaj ib cov xov xwm ua ntau hom lus coj los qhia txog tej teeb meem no rau lawv.
Ntawm xeev Victoria ces koj hu tau rau tus xov tooj 1300 368 821 ntawm lub koom haum pov puag tej laus txoj cai (Senior Rights Victoria) thov kev pab cuam tau los yog mus txheeb tau ntawm lawv lub vas sab tau.
Ntawm xeev New South Wales ces hu rau tau rau lub koom haum pab cov laus thiab cov neeg puas cev uas rau lwm tus ua phem rau (Ageing and Disability Abuse Helpline) raws tus xov tooj 1800 628 221, los yog txheeb tau ntxiv ntawm lub vas sab .
Ntawm xeev Western Australia, ces hu rau lub koom haum WA Elder Abuse Helpline tus xov tooj 1300 724 679, los yog txheeb tau ntawm lub vas sab
Ntawm xeev Australian Capital Territory ces hu rau lub koom haum Older Persons ACT Legal Service tus xov tooj (02) 6243 3436, los yog txheeb tau ntawm lub vas sab .
Ntawm xeev South Australia ces hu rau lub koom haum Aged Rights Advocacy Services tus xov tooj 1800 700 600, or visit .
Ntawm xeev Tasmania ces hu tau rau lub koom haum Advocacy Tasmania tus xov tooj 1800 005 131, los yog txheeb tau ntawm lub vas sab .
Ntawm xeev Queensland ces hu tau rau lub koom haum Elder Abuse Prevention Unit tus xov tooj 1300 651 192, los yog txheeb tau ntawm lub vas sab .
Ntawm xeev Northern Territory ces hu tau rau lub koom haum Elder Abuse Information Line tus xov tooj 1800 037 072 los yog txheeb tau ntxiv ntawm lub vas sab .