Branch stacking yog dab tsi thiab vim li cas 2 pab nom tseem ceeb thiaj tsis muaj peev xwm daws tau cov teeb meem no?

Pab nom Labor tus nom kis xeev qes Adem Somurek sawv cev rau pej xeem uas raug rho tawm nom tau ua rau muaj neeg kub siab txog cov teeb meem branch stacking dua, tab sis branch stacking ho yog dab tsi thiab vim li cas thiaj ho tseem yog ib co teeb meem?

Daniel Andrews

Daniel Andrews speaks about the allegations against Somyurek Source: AAP

Lub sij hawm tsawg dua li ib hnub tom qab tau muaj cov kev tshuaj ntsuam cov teeb meem branch stacking ntawm pab nom Labor Party (Australian Labor Party) ntawm xeev Victoria thiab tau coj los cej luam qhia rau cov program ntawm lub chaw nthuav xov xwm tshooj 9 ntawm, ces Adem Somyurek raug rho tawm ntawm pab nom Labor lawm thiab tam sim no tau hais kom tub ceev xwm los txheeb xyuas tej teeb meem no lawm.

Branch stacking yog dab tsi?

Mr Somyurek raug liam tias tau siv lub tsev yim ''branch stacking'' los yog tej neeg yeej tsis xav teev npe thiab ua tub koom siab koom nrog nws pab nom kom muaj tub koom siab coob thiab nws tuaj yeej them nyiaj rau tej neeg no ua tub koom siab kom tus nom ntawd muaj fwj chim ntawm nws pab nom.

Yeej muaj ib txhia neeg paub tias lawv yeej tau teev npe ua tub koom siab lawm tab sis yeej tsis tshua kub siab los yog yeej nkag siab tias tau muaj dab tsi tshwm sim lawm; hos ib txhia ces yeej tsis paub dab tsi txog tej hauj lwm no li.

Yog thaum ib pab nom twg muaj cov tub koom siab coob lawm thiab txawm tej tub koom siab no yeej tsis tshua kub siab txog pab nom ntawd, los mua peev xwm pab kom tus nom uas muaj cov tub koom siab coob ntawm muaj fwj chim los tswj cov kev txiav txim siab tseem ceeb ntawm pab nom ntawd rau ntawm lub xeev ntawd.
Adam Somyurek
Adem Somyurek speaks to reporters on the steps of the State Parliament of Victoria Source: AAP
Ib cov kev txiav txim siab tseem ceeb tshaj plaws ntawm tej kev txiav txim siab  uas tej tub koom siab ntawm ceg xeev ntawd ua ces yog yuav los txiav txim tias seb yuav xaiv leej twg los ua tus sawv cev rau pab nom ntawd los sib tw ua nom pab rau zej tsoom. Ces thiaj li pom muaj ntau yam hauj lwm tau tshwm sim coj los pab kom muaj tej tub koom siab coob los tawm suab rau ib tug nom twg.

Ces thiaj ua rau tus nom ntawd muaj fwj chim nthuav dav loj zuj zus tuaj ntawm pab nom ntawd kom raug xaiv los uas tus sawv cev los sib tw nom sawv cev rau pab nom ntawd.

Influence can then permeate further and further into the party as pre-selection is traded for political favours. Uas feem ntau ces yeej yog cov kev sib tw ntawm ib pawg neeg twg.

Raws li ib txwm pom mas yeej muaj feem cuam tshuam txog cov kev nrhiav tej neeg uas tsis hais lus Askiv ua thawj om lus, faib nyiaj cov mus them cov kev ua tub koom siab rau tej neeg no nrog ib pab nom, thiab dhau ntawm qhov ntawd lawm tseem muaj ib txhia kev kos xyeem mem tes cuav rau lub tej tub koom siab no mus koom sab laj kom muaj raws li qhov xav tau mas thiaj muaj cai tawm tau suab.

Muaj cov teeb meem no loj npaum li cas?

Cov teeb meem 'branch stacking' no ces yeej tseem yog ib cov teeb meem cuam tshuam nrog 2 pab nom tseem ceeb los tau ntau caum xyoo lawm, tab sis qhov pom muaj ntau dua cuam tshuam txog pab nom ALP, nrog rau nws pab nom cov txheej txheej kev pauv hloov ntau yam xwb.

Vim cov kev yuav xaiv ib tug nom twg los ua ib yam laj fai kum xeeb twg yog ib cov hauj lwm tseem ceeb thiab feem ntau mas yeej yog ib cov kev txiav txim siab tau muaj rau ntawm cheeb tsam zejzog xwb, ces thiaj tsis yog tej yam ua rau sawv daws ceeb dab tsi uas nws pheej yuav tau nrhiav tswv yim los haub thiab tswj tej neeg kom tau txais txiaj ntsim. Thiab yeej tau muaj tej xwm txheej no tshwm los ntev lawm vim rau qhov yeej muaj neeg tsawg tsawg thiaj tau koom ua tub koom siab nrog rau ntau pab nom ntawm teb chaws Australia no xwb.

Qhov no txhais tau tias tsuas teev zwm qho tus tub koom siab ntxiv rau nws pab nom xwb muaj peev xwm cuam tshuam txog cov kev txiav txim siab yuav xaiv ib tug nom twg los sawv cev mus ib tw nom rau pab nom ntawd thiab, vim yeej muaj neeg tsawg tus thiaj muaj feem cuam tshuam txog tej txheej txheem no xwb.
Yog li cov teeb meem no uas tau muaj ntau heev ntawm xeev Queensland thiaj tau teeb tsa kub koom  Criminal Justice Commission xyoo 2000 mus tshuaj ntsuam cov hauj lwm Sherpherdson Inquiry txog pab nom Labor cov kev ua tsis ncaj rau cov kev xaiv nws ntau tus neeg los sib tw nom sawv cev rau nws pab nom rau lub caij xyoo 1980s-1990s ntawd.

Cev lub koom haum no tsab ntawv cej luam tau coj los qhia thiaj ua rau lub xeev no tau tsim ib tsab cai coj los tswj cov kev xaiv ib tug neeg ntawm ib pab nom los sib tw nom rau ib pab nom twg yuav tsum ua raws tej cai tau teev tseg kom tuaj nruab nrab, muaj kev ywj pheej thiab ua raws li cov kev xaiv tsa democratic election uas pej xeem muaj cai xaiv ib tug nom los sawv cev rau lawv ntawd.

Yog li cov kev tsis kub siab los ua raws li tsab cai no li lub koom haum tswj cov kev xaiv tsa ntawm  Queensland Electoral Commission ces yuav ua rau nom tswv muaj cai mus nug thiab txheeb xyuas ib pab nom twg cov txheej txheem los xaiv ib tug neeg twg sawv cev rau nws pab nom mus sib nom. Thiab yog txheeb tau tias pab nom twg yuam tej cai no lawm ces yuav raug rho tawm tsis pub teev zwm ua ib pab nom thiab yuav tsis muaj cai thov tau zej tsoom nyiaj coj los pab lawv ntxiv lawm.

Xyoo 2019 ntawm ces xeev New South Wales pab nom  Liberal Party yeej raug liam tias muaj feem cuam tshuam mus ntxias tej tub kawm ntawm lub teej kawm Campion College tias yog lawv nrhiav tau tub koom siab kom ntau ntxiv mus koom nws pab nom ces lawv yuav tau mus ua hauj lwm hauv tsev tsoom hwv.

Xyoo 2007 ntawd los lub koom haum tswj kev xaiv tsa kuj tsis lees paub pab nom Liberal Party cov kev xaiv nws tus neeg mus sib tw lub rooj nom Cook vim raug liam tias tau siv lub tswv yim nrhiav tub koom siab yam tsis raug cai (branch stacking) no. David Coleman uas tam sim no yog ib tug pwm tsav rau tus tsoom hwv Morrison los kuj yog ib tug uas cuam tshuam txog tej xwm txheej li tau hais los no, thiab yeej tau coj tej teeb meem no mus sib hais nrog Supreme Court. Cov kev hais plaub no thiab tej xwm txheej no uas tau xub muaj ua ntej dhau los li Ralph Clarke uas yog South Australia tus lwm coj pab nom Labor Party ntawd yog ib cov xwm txheej qhia tau tias yog ib cov teeb meem loj thiab tseem ceeb npaum li cas.

Cov pab nom ho tau ua dab tsi los daws tej teeb meem no?

Branch stacking tsis yog ib co xwm txheej uas tej neeg tsis lees tias yog ib cov cwj pwm tsis zoo dab tsi. Tsis hais pab nom ALP thiab Liberal Party los yeej muaj tej cai los tswj tias txwv tsis pub nrhiav tej tub koom siab ntau heev thiab txwv tsis pub ntiav thiab muas tej tub koom siab lawm ces tseem tshuav lwm tus nqe. Yog li tej lus iab liam cuam tshuam txog Mr Somyurek thiaj li cuam tshuam txog nqe lus no, tab sis tseem muaj teeb meem tias tej xwm txheej no tau ras los ua ib pab nom twg tej kev cai, lawv yuav tsum tau kub siab nrog txheeb xyuas thiab los tswj tej cai no.

Thiab yog tias cov pab nom tsis muaj peev txheej thiab tsis muaj ib yam txhawb siab kom lawv kub siab los siv tej cai txwv tsis pub lam tau lam nrhiav tub koom siab tsis raws cov txheej txheem raug cai (branch stacking) uas lub koom haum tswj cov kev xaiv tsa tau teev tseg uas yuav tau ua raws li xeev Queensland tau ua ntawd mas ntshe tseem yuav muaj teeb meem.

Xyoo 2014 ntawd ces lub kom Independent Commission Against Corruption (ICAC) thiab lub koom haum uas muaj ib cov kws paub zoo txog cov hauj lwm no uas tau nyiaj pab cuam thiab raug tsoom hwv xeev NSW txib kom los kho thiab nug kom paub txog ib pab nom twg tej nyiaj txiaj 2 tsab ntawv cej luam uas tau coj los qhia ntawd, ces 2 lub koom haum no yeej hais kom yuav tsum los txheeb xyuas kom ib pab nom twg muaj cov kev tswj hwm zoo ntawm nws pab nom thiab yuav tsum ua raws thiab qhia qhov tseeb thaum cuam tshuam txog tej nyiaj uas zej tsoom pab rau nws pab nom lawm. Txawm tias cov pab nom yeej kub siab txog tej cai kom los kho li hais no lawm los yeej tseem tsis tau tsim kom tau kiag ib tsab cai los tswj tej hauj lwm no li.
Resident arrive to cast their votes at the Lilly Pilly polling booth during the Australia's general election in Sydney on May 18, 2019. (Photo by Saeed KHAN / AFP)        (Photo credit should read SAEED KHAN/AFP via Getty Images)
Resident arrive to cast their votes during Australia's general election in Sydney Source: AFP
Lwm txoj xub ke uas yuav kho tau tej hauj lwm nrhiav tub koom siab no thiab ces tej zaum ntshe yuav tau coj Meskas cov kev xaiv cov neeg los sawv cev rau ib pab nom twg mus sib tw lawm xwb, vim yuav ua ua rau muaj neeg coob heev mus koom ua tub koom siab ces ua rau cov pab nom tsis muaj peev xwm yuav haub thiab nyuav ntxhias kom lwm tus los ua tub koom siab nrog lawv pab nom tau yooj yim lawm.

Txawm li cas los, yeej tseem muaj teeb meem sib cov nyom txog cov kev xaiv Askiv pab nom Labor tus coj Jeremy Corbyn los ua tus coj pab nom no thiab txawm tias yeej tau muaj ntau txheeb tus neeg uas tau teev zwm npe tau los ua cov pab nws rau xyoo 2015 ntawd. Yog li tej tswv yim uas pub sawv daws koom tau no los yeej tseem raug lwm tus tib tsis pom zoo nrog tib yam nkaus thiab. Ces thiaj hais tau tias ib tug neeg cov kev muaj fwj chim los nrhiav kom tau tej neeg tawm suab rau nws coob no kuj yuav raug lwm tus siv coj mus haub thiab ntxias lwm tus kom nws yeej cov kev xaiv tsa los kuj tau thiab.

Yog li ntawd yog tias ho muaj cov kev pauv hloov ib pab nom twg cov kev cai xaiv ib tug neeg twg mus sib tw nom yam qhib siab lug qhia rau zej tsoom sawv daws kom nrog paub thiab nrog txheeb xyuas ntawd tej zaum kuj yuav yog ib lub txoj xub ke yuav tshem tau ntau yam lus zoj khi kom pab nom ntawd txhob lam tau lam siv tswv yim los nrhiav tej tub koom siab kom coob yam tsis raug cai thiab tej txheej ntxheem lawm. Vim rau qhov tias cov kev yuav xaiv ib tug neeg ntawm ib pab nom twg los sib tw ib lub rooj nom twg los yog yuav muaj ib cov kev txiav txim siab dab tsi ntawm ib pab nom twg, ces yeej tseem yog ib cov hauj lwm laj fai kum xeeb uas tseem zais tsis qhia rau lwm tus paub, txawm tias yog ib cov hauj lwm tseem ceeb heev rau zej tsoom sawv daws.

Thiab nyob rau lub caij uas yuav muaj Australia cov kev xaiv tsa tsoom hwv teb chaws rau xyoo 2019 ntawd, ces piv txwv li tias yeej muaj tej neeg ntawm ib pab nom twg uas raug xaiv los sib tw ib lub rooj nom twg rau ib pab nom twg tsawg dua li 10% yeej tsis raug coj los nthuav qhia rau zej tsoom sawv daws paub txog li.

Yog li ntawd cov kev nkaug siab txog cov pab nom cov kev txiav txim siab tseem ceeb, cov kev muaj peev xwm txheeb tau cov pab nom no tej hauj lwm ntau yam thiab nws pab nom tej hauj lwm laj fai kum xeeb tias lawv ua dab tsi tswj tej dej num li cas thiaj yuav pab tau kom muaj kev dawb huv, muaj neeg koom tau, thiab ua kom nyuaj rau ntau pab nom txhob muaj peev xwm lam tau lam haub ntxias thiab nrhiav tub koom siab yam tsis raws cai thiab tej txheej txheem ntxiv lawm xwb.

Anika Gauja yog ib tug  Associate Professor ntawm Department of Government and International Relations ntawm tsev kawm qib siab University of Sydney. Nws tau nyiaj pab cuam los ntawm Australia lub koom haum teeb (Australian Research Council).


Share
Published 17 June 2020 12:23pm
By Anika Gauja
Presented by Vixay Vue
Source: The Conversation


Share this with family and friends